Terminsslutet är nära och på skolans bibliotek flockas studenter för att i gemensam panik försöka memorera det sista inför tentan eller tvinga fram de sista orden i uppsatsen. Tidigt trängs böcker, laptops och diverse papper på alldeles för små bord medan studenterna febrilt försöker förstå varför de har valt att göra det här mot sig själva. De svär att nästa gång ska de vara ute i god tid. Nästa gång ska de laga tillräckligt med matlådor för att ta sig igenom hela tentaperioden. Nästa gång ska de äta frukt istället för godis för att få bra energi. Nästa gång.
Mitt i allt detta kaos har jag hittat min plats, en plats där jag känner mig hemma och allt känns rätt. Som att jag äntligen har förstått vad jag ska göra, även om jag inte vet. Mitt i pluggkaoset kan jag inte känna mig annat än nöjd. Nöjd för att jag hittat rätt. Det gör inget att det alltid är tentaperiod när jag fyller år. Det gör heller inget att jag får spendera varje jul och nyår med att kämpa för att få fram motivation till att dra fram böckerna och plugga bara lite till. Det gör inget för det är det här jag mår bra av. Äntligen.